Saknar...
Trött
Jag känner mig utsliten, uttömd, utarbetad. Ingen direkt rolig känsla.
Snart är det sommarlov och jag har nog aldrig längtat så mycket till ledighet som nu. Det är så mycket jag vill göra som jag inte har haft energi och tid för.
Våren har varit utvecklande på många sätt, men det har varit för mycket av allt. För lite tid att bara vara.
Detta klipp får mig att må bra iallafall, och påminner mig om varför jag fortsätter med det jag gör. Tack Omar!
Snart är det sommarlov och jag har nog aldrig längtat så mycket till ledighet som nu. Det är så mycket jag vill göra som jag inte har haft energi och tid för.
Våren har varit utvecklande på många sätt, men det har varit för mycket av allt. För lite tid att bara vara.
Detta klipp får mig att må bra iallafall, och påminner mig om varför jag fortsätter med det jag gör. Tack Omar!
2010
Nytt år! Nytt decennium! Nya möjligheter!
Jag är tillbaka från småland och har haft en underbar ledighet. För första gången på typ 10 år så har jag undvikit att öva överhuvudtaget, och det tror jag var väldigt bra.
Nu känner jag en lust, en äkta lust att spela och öva igen och det var nog det som var mitt största bekymmer under slutet av 2009.
Har också insett att jag nog måste coola ner på tempot lite om jag ska palla denna termin. Har några riktigt roliga saker som jag ser framemot detta år men som även kräver enormt med energi och jag vill inte slösa det på oväsentliga saker. Det är väl det närmsta nyårslöfte jag kommit med i år.
För tänk efter, vi har bara ett liv. Ett liv som vi har möjlighet att styra dit vi vill och förverkliga våra drömmar. En dag så är allt detta slut, och hur vill du då känna dig när du ligger inför slutet och tittar tillbaka på livet?
Oftast har man svaret men ser ändå en massa hinder framför sig. Låt 2010 bli det år då hindren blir våra mål och våra drömmar blir verklighet!
Jag är tillbaka från småland och har haft en underbar ledighet. För första gången på typ 10 år så har jag undvikit att öva överhuvudtaget, och det tror jag var väldigt bra.
Nu känner jag en lust, en äkta lust att spela och öva igen och det var nog det som var mitt största bekymmer under slutet av 2009.
Har också insett att jag nog måste coola ner på tempot lite om jag ska palla denna termin. Har några riktigt roliga saker som jag ser framemot detta år men som även kräver enormt med energi och jag vill inte slösa det på oväsentliga saker. Det är väl det närmsta nyårslöfte jag kommit med i år.
För tänk efter, vi har bara ett liv. Ett liv som vi har möjlighet att styra dit vi vill och förverkliga våra drömmar. En dag så är allt detta slut, och hur vill du då känna dig när du ligger inför slutet och tittar tillbaka på livet?
Oftast har man svaret men ser ändå en massa hinder framför sig. Låt 2010 bli det år då hindren blir våra mål och våra drömmar blir verklighet!
Jullov
Om några dagar är det äntligen jullov och det kommer extremt lägligt. Det har varit lite väl mycket senaste tiden, både på gott och ont. Så mycket roliga saker har hänt denna höst och jag älskar verkligen mitt liv just nu. Är oerhört tacksam över att ha så förstående vänner, en familj som alltid finns där för mig och duktiga medmusikanter som sporrar mig att bli bättre.
Jag hade en bild av vad jag trodde skulle vara mest utvecklande på skolan, men vissa saker har varit mer betydande för mig än jag trodde. Tror jag har kommit en längre bit på vägen till den insikt jag hela tiden strävar efter över hur jag vill låta som musiker. Vägen dit tar aldrig slut, men jag börjar inse att vägen dit kan vara väldigt kul och lustfylld. Det ger mig hopp om livet och att det finns en mening med allt det jag gör och det som jag prioriterar bort.
Jag hade en bild av vad jag trodde skulle vara mest utvecklande på skolan, men vissa saker har varit mer betydande för mig än jag trodde. Tror jag har kommit en längre bit på vägen till den insikt jag hela tiden strävar efter över hur jag vill låta som musiker. Vägen dit tar aldrig slut, men jag börjar inse att vägen dit kan vara väldigt kul och lustfylld. Det ger mig hopp om livet och att det finns en mening med allt det jag gör och det som jag prioriterar bort.
Riktigt jäkla frustrerad!!!
Jag fick lära mig väldigt tidigt att om man blir bjuden på något så säger man alltid "tack". Säkert sjävklart för många men för vissa verkar detta helt främmande. Blev dunderförbannad idag och borde väl egentligen ha sagt något. Mitt problem är väl att jag antar att folk fattar när dom gör något fel och ber om ursäkt, men så är det inte alltid, och jag kan säkert vara likadan stundtals också.
Ikväll ska jag inte göra annat än att gräva ner mig i musik. Komma ner i varv och inte tänka på allt det där tråkiga. Och nästa vecka ska jag ner till småland igen, vilket jag har sett framemot sedan i augusti!
Saknar min familj enormt mycket nu faktiskt...
Peppar mig själv med detta klipp innan jag sticker för att öva.
Ikväll ska jag inte göra annat än att gräva ner mig i musik. Komma ner i varv och inte tänka på allt det där tråkiga. Och nästa vecka ska jag ner till småland igen, vilket jag har sett framemot sedan i augusti!
Saknar min familj enormt mycket nu faktiskt...
Peppar mig själv med detta klipp innan jag sticker för att öva.
Tid
Usch, denna vecka har varit mustig. Iofs på många bra sätt men det är skönt att det är helg och att jag bara har 1 rep och egen övning på schemat. Räknar ner till när jag åker hem till småland på en kortvisit om 2 veckor, det ska bli helt fantastiskt skönt att få se annat än pendeltåg och stressade människor överallt.
Nu är det städning på schemat, iom att jag aldrig är hemma mer än för att sova och äta så ser det ut som det gör.
Blir nog lite skön storbandsmusik i bakgrunden, stört bra band!!
Nu är det städning på schemat, iom att jag aldrig är hemma mer än för att sova och äta så ser det ut som det gör.
Blir nog lite skön storbandsmusik i bakgrunden, stört bra band!!
Att komma till insikt
Detta med att komma till insikt om saker och ting, visst kan det vara jobbigt?! Hade en heldag igår med truminspelning, vilket var superkul men samtidigt så inser man hur mycket man har kvar att jobba på.
Ibland kanske man är för kritisk för sitt eget bästa, men jag kan inte undgå att höra saker i mitt spel som ibland får mig att undra om jag blev felvaggad som barn. No offense Mamma, det är bara ett roligt uttryck.
Och det här med "Less is more", visst är det intressant? Jag kommer ständigt fram till denna slutsats men jag virrar alltid bort mig i massa krusseduller men landar oftast i det mest logiska och enkla. Och det är nog bland det svåraste dessutom, att uttrycka något med så lite utsmyckningar som möjligt.
Nu i dagarna har jag även kommit igenom hela "Clair De Lune" vilket jag är jättestolt över. Det är fortfarande vissa passager som jag har väldigt svårt för, framförallt att få en jämn klangbild och bra övergångar.
Det är något speciellt med det stycket, det gör mig lugn och får mig att komma ner i varv om jag haft en stressig dag. Debussy is the shit!!
Jag postar den som favorit i repris ännu en gång. Nu blir det mat och sen ett övningspass.
Ibland kanske man är för kritisk för sitt eget bästa, men jag kan inte undgå att höra saker i mitt spel som ibland får mig att undra om jag blev felvaggad som barn. No offense Mamma, det är bara ett roligt uttryck.
Och det här med "Less is more", visst är det intressant? Jag kommer ständigt fram till denna slutsats men jag virrar alltid bort mig i massa krusseduller men landar oftast i det mest logiska och enkla. Och det är nog bland det svåraste dessutom, att uttrycka något med så lite utsmyckningar som möjligt.
Nu i dagarna har jag även kommit igenom hela "Clair De Lune" vilket jag är jättestolt över. Det är fortfarande vissa passager som jag har väldigt svårt för, framförallt att få en jämn klangbild och bra övergångar.
Det är något speciellt med det stycket, det gör mig lugn och får mig att komma ner i varv om jag haft en stressig dag. Debussy is the shit!!
Jag postar den som favorit i repris ännu en gång. Nu blir det mat och sen ett övningspass.
Primal Ten
Jag ser ljuset i tunneln, jag håller på att bli frisk. Men jag ropar inte hej ännu för jag vet att saker och ting kan ändra sig om man tar ut något i förskott.
Är så sjukt less på att vara hemma och inte göra något nu, men imorgon ska jag iaf till skolan igen. Igårkväll övade jag lite och det kändes bra, den där skumma tempouppfattningsskiten var borta som tur var.
Det har varit en skitvecka hursomhelst. Sjukdom, tråkiga besked och dålig övning som gör att jag bara vill att nästa vecka ska börja snart.
Jag har botat mig själv med lite Weckl idag och det hjälpte.
Är så sjukt less på att vara hemma och inte göra något nu, men imorgon ska jag iaf till skolan igen. Igårkväll övade jag lite och det kändes bra, den där skumma tempouppfattningsskiten var borta som tur var.
Det har varit en skitvecka hursomhelst. Sjukdom, tråkiga besked och dålig övning som gör att jag bara vill att nästa vecka ska börja snart.
Jag har botat mig själv med lite Weckl idag och det hjälpte.
Förkylning
I söndags var jag på Mike Stern med Dave Weckl på fasching. Det var som väntat oerhört bra och det är alltid en fröjd att se Dave spela. Naturligt, avspänt, dynamiskt och unikt trumspel.
Men mitt under konserten hände något i kroppen, jag blev helt däckad och trodde först det var något jag hade ätit men insåg efter ett tag att det var något annat. Vägen från fasching till bilen var en ren plåga, det var så fasansfullt kallt, vilket berodde på den kommande feber jag skulle få.
Väl hemma så proppade jag i mig ipren och drack vatten i mängder och somnade ganska fort. Vaknade dock efter några timmar med ordentlig feberfrossa och öm kropp. Hela måndagen tillbringades i sängen och i soffan med vatten och te och idag känner jag mig mycket bättre.
Men något skitskumt händer när jag lyssnar på musik. Allting känns mycket långsammare än vad det är och det sjukt frustrerande, speciellt när jag försökte öva en stund ikväll. Det var bara att glömma, kroppen är inte redo för det ännu så jag ska inta sängliggande position nu och hoppas på en bättre dag imorgon.
Ska försöka somna in med denna underbara låt i sinnet. Hon är ju helt sjukt bra!!
tlött...
Hade en fantastiskt trevlig kväll igår med Ruth. Vi gjorde söder och spenderade mesta av tiden på scandic malmen där man nästan alltid får sittplats och kan prata med varandra utan att skrika.
Under kvällen så träffade jag även inte mindre än FEM gamla bekanta på olika ställen i sthlm. Det var speciellt roligt att träffa min kusin Jill som jag inte sett på mycket länge. Helt otippat att springa på henne en lördagkväll i sthlm.
Nu idag har jag försökt öva (vilket inte gick så bra) och sedan repat några timmar på skolan. Nu däremot ska jag se bio och inte tänka på annat än popcorn och film!! Imorgon blir ännu en lång dag i skolan men på onsdag, då jäklar är det Steve Gadd på fasching! Yeah!!
Denna video får mig alltid på lite bättre humör när jag känner mig låg!
Poop i kvadrat!
Det är inte alltid lätt att inse saker om sitt eget spel. Att vissa saker kommer ta mycket lång tid att känna och uttrycka. Varje gång jag inser det här så känns det som att alla dessa år av övning har varit waste of time, även fast det självklart inte har varit det så känns det som om jag har blivit undanhållen nånting.
Men sedan drygt 2 år tillbaka har jag sakta men säkert börjat öva på dessa svagheter och jag märker en viss skillnad, framförallt när man jämför inspelningar på hur jag lät då och nu.
Men jag är inte ens halvvägs känns det som, kommer nog aldrig känna mig tillfreds med den biten. Men det är ju en process, en resa mot någonting och det är ju verkligen inte en tävling det handlar om.
Ju mer jag lär mig om mitt instrument och musik i allmänhet, desto mer undrar jag vad fan jag har gett mig in på!! Det är ju stundtals ren självtortyr och man måste nog vara lite masochistiskt lagd för att verkligen få ut någonting av det.
Detta är ju bara helt underbart!!
Men sedan drygt 2 år tillbaka har jag sakta men säkert börjat öva på dessa svagheter och jag märker en viss skillnad, framförallt när man jämför inspelningar på hur jag lät då och nu.
Men jag är inte ens halvvägs känns det som, kommer nog aldrig känna mig tillfreds med den biten. Men det är ju en process, en resa mot någonting och det är ju verkligen inte en tävling det handlar om.
Ju mer jag lär mig om mitt instrument och musik i allmänhet, desto mer undrar jag vad fan jag har gett mig in på!! Det är ju stundtals ren självtortyr och man måste nog vara lite masochistiskt lagd för att verkligen få ut någonting av det.
Detta är ju bara helt underbart!!
Från dåligt till helt ok
Konstigt hur dagsformen kan vara så extremt tydlig i vissa fall. Igår när jag övade spelade jag in mig själv (något som jag både hatar och älskar) och när jag lyssnade på det efteråt så begrep jag inte vad jag höll på med. Det var långt ifrån den känslan och viben jag hade som mål att uttrycka och trots åtskilliga försök att "rätta" till det så gick det inte. Och det kan jag säga er att det är bland det jobbigaste jag vet, när jag inte lyckas nå ända fram med det jag vill utan det känns som om jag står och trampar vatten. Efter några timmar så gav jag upp för kvällen, åkte hem och försökte somna med positiva tankar, vilket inte är det lättaste.
Men ikväll gav jag det ett nytt försök med lite annorlunda tillvägagångssätt och det kändes efter ett tag faktiskt riktigt bra. Spelade in mig själv och det lät betydligt bättre än igår.
Hur kan dagsformen vara så extrem ibland?! Fascinerande hursomhelst!
Jag antar att det är dom gånger man övar när man har den "lägsta" dagsformen som man lyckas höja den berömda "lägstanivån" ett snäpp högre. För det kommer faktiskt stunder då man är tvungen att musicera och uttrycka sig när man mår som en skit, inte har sovit nått eller inte hunnit äta, och då hjälper det inte med några ursäkter. Då blir det tydligt om man har övat under såna förhållanden innan eller inte.
Nåväl, annars har det varit en grym dag. Hade ett härligt rep och jobbet flöt på bra. Nästa onsdag är det Steve Gadd på fasching och dessutom Mike Stern med Weckl nästa söndag. Att säga att jag är överdjävulskt taggad vore en stor underdrift!!
Jeff Hamilton, en annan trummis som jag vill uppleva live snart!!
Men ikväll gav jag det ett nytt försök med lite annorlunda tillvägagångssätt och det kändes efter ett tag faktiskt riktigt bra. Spelade in mig själv och det lät betydligt bättre än igår.
Hur kan dagsformen vara så extrem ibland?! Fascinerande hursomhelst!
Jag antar att det är dom gånger man övar när man har den "lägsta" dagsformen som man lyckas höja den berömda "lägstanivån" ett snäpp högre. För det kommer faktiskt stunder då man är tvungen att musicera och uttrycka sig när man mår som en skit, inte har sovit nått eller inte hunnit äta, och då hjälper det inte med några ursäkter. Då blir det tydligt om man har övat under såna förhållanden innan eller inte.
Nåväl, annars har det varit en grym dag. Hade ett härligt rep och jobbet flöt på bra. Nästa onsdag är det Steve Gadd på fasching och dessutom Mike Stern med Weckl nästa söndag. Att säga att jag är överdjävulskt taggad vore en stor underdrift!!
Jeff Hamilton, en annan trummis som jag vill uppleva live snart!!
Spring spring spring
I förrgår sänkte jag min 10km tid till 52:25. Det är en förbättring med 3 min sen senast, och det kändes dessutom mycket bättre. Efter att jag fått i mig mat och mycket vatten så slog jag slag i saken...jag anmälde mig till Sthlm Marathon 2010!! Jag har nog inte fattat riktigt vad jag har gett mig in på men nu ska det fanimej bli av!
En rolig sak är att jag hittade en gammal dagbok där jag hade skrivit några mål som jag ville uppnå i mitt liv.
Väldigt många kunde jag bocka av men ett som stod där var just att springa ett marathon. Och sedan också att hoppa bungyjump, men det får jag omvärdera tror jag, är sjukt höjdrädd!!
Snart är det helg, ska bli grymt skönt även fast det är spelning och rep och övning på schemat.
En rolig sak är att jag hittade en gammal dagbok där jag hade skrivit några mål som jag ville uppnå i mitt liv.
Väldigt många kunde jag bocka av men ett som stod där var just att springa ett marathon. Och sedan också att hoppa bungyjump, men det får jag omvärdera tror jag, är sjukt höjdrädd!!
Snart är det helg, ska bli grymt skönt även fast det är spelning och rep och övning på schemat.
Disciplin
Ibland förstår jag inte på mig själv. Idag har jag haft tusen saker att göra och borde ha gjort tusen till men det slutade med en total koma och inte hälften av vad jag planerade att göra är gjort.
Borde ha lagat mat för veckan, skrivit den där förbaskade melodin till harmoniläran, övat lite till på pianoläxan, och jag har inte sprungit på snart en vecka....FUCK!!
Vill ha en ledig dag snart, en heeeeel dag av ingenting att göra. Men det ser mörkt ut på den fronten, får ta tillvara på dom få kvällar som är tomma och göra vettiga ingenting-saker.
We can work it out!
Denna vecka kommer bli bra, det känner jag på mig! Måndagmorgonen kunde inte bli bättre än när telefonen ringer och jag blir erbjuden skjuts in till skolan. Jag har inget problem med att pendla, faktum är att jag gillar det och tycker det är avkopplande, men idag var det skönt att få slippa det.
Förra veckan var väldans trevlig och intensiv. Avslutade veckan med att se på Gustav Holsts "planeterna" i berwaldhallen. Mycket mäktigt och sedan blev det roligt häng efteråt.
Det känns som att det var längesedan jag var nere i småland nu. Saknar min familj väldigt mycket och jag hoppas på att kunna åka ner om några helger. Behöver verkligen ett avbrott snart från allt som händer, har inte haft så mycket tid att reflektera över saker som har hänt på sistone. För övrigt så gillar jag det ordet...reflektera! Låter vuxet!
Nu är skjutsen här, so long!
Förra veckan var väldans trevlig och intensiv. Avslutade veckan med att se på Gustav Holsts "planeterna" i berwaldhallen. Mycket mäktigt och sedan blev det roligt häng efteråt.
Det känns som att det var längesedan jag var nere i småland nu. Saknar min familj väldigt mycket och jag hoppas på att kunna åka ner om några helger. Behöver verkligen ett avbrott snart från allt som händer, har inte haft så mycket tid att reflektera över saker som har hänt på sistone. För övrigt så gillar jag det ordet...reflektera! Låter vuxet!
Nu är skjutsen här, so long!
Spegel spegel på väggen där!
Ikväll gick jag på konsert. Impulsivt, spontant och trevligt och med gott sällskap. Jag tror jag behövde en liten paus mitt i allt som händer runt omkring. Allt har gått i 110km/h senaste tiden känns det som och jag har inte haft tid att reflektera över saker och ting.
Under konserten så insåg jag en väldigt viktig sak. Att jag befinner mig i en musikalisk fas där jag antingen väljer att gå ett visst håll eller åt ett helt annat. Det är en viktig tid för mig nu känner jag, att ta tillvara på den tid jag fått för att utvecklas på olika musikaliska fronter. Och jag inser hur mycket tid och uppoffringar det kommer krävas för att uppnå det jag vill, och det känns tungt ibland.
Det jobbigaste, och samtidigt det mest glädjefyllda, med att hålla på med nån slags konstnärlig sysselsättning är att det hela tiden är förankrat i ens personlighet. Dom gånger man känner att man inte räcker till så går det inte att stänga av. Det går inte att fly ifrån det, utan det ligger och gnager och man blir påverkad vare sig man vill det eller inte. Kanske måste man lära sig att kunna blunda och släppa vissa saker, men det är något jag är ruggigt kass på. Jag vill ständigt ha utmaningar, något som driver mig framåt och som ger mig kraft att fortsätta andas, och priset kan ibland vara ganska högt.
Men, jag har accepterat att det är på detta sätt. Vissa saker kommer jag få jobba på tills jag ligger på dödsbädden och kanske nått halvvägs, men då har jag iallafall varit på väg nånstans. Och det är väl det som är bland det viktigaste här i livet tycker jag.
En person jag verkligen respekterar är Allan Holdsworth, mannen som inte tycker om sitt instrument utan hellre vill kunna spela saxofon. Mannen som inte tog några teorilektioner utan kom på själv hur ackord och skalor fungerar, och som spelar musik med en originalitet som jag blir helt förtrollad över.
Under konserten så insåg jag en väldigt viktig sak. Att jag befinner mig i en musikalisk fas där jag antingen väljer att gå ett visst håll eller åt ett helt annat. Det är en viktig tid för mig nu känner jag, att ta tillvara på den tid jag fått för att utvecklas på olika musikaliska fronter. Och jag inser hur mycket tid och uppoffringar det kommer krävas för att uppnå det jag vill, och det känns tungt ibland.
Det jobbigaste, och samtidigt det mest glädjefyllda, med att hålla på med nån slags konstnärlig sysselsättning är att det hela tiden är förankrat i ens personlighet. Dom gånger man känner att man inte räcker till så går det inte att stänga av. Det går inte att fly ifrån det, utan det ligger och gnager och man blir påverkad vare sig man vill det eller inte. Kanske måste man lära sig att kunna blunda och släppa vissa saker, men det är något jag är ruggigt kass på. Jag vill ständigt ha utmaningar, något som driver mig framåt och som ger mig kraft att fortsätta andas, och priset kan ibland vara ganska högt.
Men, jag har accepterat att det är på detta sätt. Vissa saker kommer jag få jobba på tills jag ligger på dödsbädden och kanske nått halvvägs, men då har jag iallafall varit på väg nånstans. Och det är väl det som är bland det viktigaste här i livet tycker jag.
En person jag verkligen respekterar är Allan Holdsworth, mannen som inte tycker om sitt instrument utan hellre vill kunna spela saxofon. Mannen som inte tog några teorilektioner utan kom på själv hur ackord och skalor fungerar, och som spelar musik med en originalitet som jag blir helt förtrollad över.
HT-09
Jag har skaffat världens bästa motionsredskap till min iPhone: RunKeeper!!
Den räknar ut hur snabbt man rör sig och även hur långt man kommit. När man är färdig så kan man få en karta över rutten man sprungit, helt brutalt bra!! Det resulterade i att jag sprang min första mil sen typ 2002, och det var inte så blodigt som jag trodde. Kände dock lite i knäet så jag tog det lugnt och landade på 1h 6min.
I lördags såg jag och brorsan Coldplay på stadion och det var bland det häftigaste jag sett! Enormt bra show med bra ljud, ljus och videosekvenser till musiken. Dom hade en liten trevande start tyckte jag, men dom kom in i showen efter några låtar. En skum sak var att Chris Martin pekade finger till alla på stadion under clocks, undrar om det tecknet betyder något annat i Storbritannien.
Yellow gick på tok för fort, den kändes inte alls bekväm i det snabba tempot och om det var planerat eller ett misstag av chris som räknade in den vet jag ej.
Och i slutet av 42 (tror jag det var) så sjöng han en bit av "Amsterdam" men spelade inte låten som den skulle vara. Kanske fick han kalla fötter med tanke på fiaskot i Globen med den låten.
Förra veckan var jag i Piteå för att spela med Harlequin Drum Group. Det var jättekul att besöka Norrland igen och träffa alla gamla lärare och bekanta från äldre dar. Vi var utklädda till döden och skrämde slag på typ alla med vår outfit. En stackars liten pojke som såg oss vid ett dike vägrade gå förbi oss med sin mamma utan stod och grät tills vi försvann utom räckhåll. Jag har aldrig känt mig så evil som just då :P
Checka oss på http://www.harlequindrumgroup.com/
Och här är en video på hur vi spelar, jag var dock tyvärr inte med på denna spelning själv:
Idag har jag haft en "fixa-tråkiga-vuxna-saker-dag" och ska snart iväg för en löprunda igen, och lite övning ikväll ska också hinnas med är det tänkt.
Förresten, käka aldrig Keso med feta/oliver smak!! Äter hellre sten än stoppar i mig det igen!!
Back in town
Känns både skönt och lite surt att vara tillbaka. Idag är det den 1:a aug, börjar jobba om 10dagar och skolan om 23dagar. Men innan det har jag en lista med saker jag måste göra innan sommaren officiellt är över.
Spelningen i Storebro med allsången var en riktig succé! Publikrekord och bra artister gjorde det till en toppenkväll som jag sent kommer glömma!
Tack vare brorsan har jag lyssnat lite mer på Queen och insett vilken fantastisk sångare Freddie Mercury var! Och vilka moves han hade!! Titta på detta klipp och njut av Freddies livsglädje.
Spelningen i Storebro med allsången var en riktig succé! Publikrekord och bra artister gjorde det till en toppenkväll som jag sent kommer glömma!
Tack vare brorsan har jag lyssnat lite mer på Queen och insett vilken fantastisk sångare Freddie Mercury var! Och vilka moves han hade!! Titta på detta klipp och njut av Freddies livsglädje.
Jazz och metal
Jazzfestivalen var GRYM!! Det bästa var helt klart Mike Sterns konsert med Weckl och Kennedy. Det är väldigt sällan som jag lyssnar på konserter och får gåshud av hur välspelat allt är, men detta var ett sånt tillfälle. Man kan tycka vad man vill om musiken, hur kliché vissa saker är, men det går inte att förneka deras virtuositet och hur fantastiskt det blir när man slår ihop musiker med samma dignitet.
Blev positivt förvånad av många andra konserter, b.la svenska oddjob som jag sist hörde för några år sedan i Malmö.
Dom har verkligen lyckats med att hitta ett unikt gruppsound, istället för att göra det till ännu ett ihopsatt projekt med olika viljor som drar åt olika håll. Musiken är fräsch och, som konferenciern uttryckte det bra, tidlös.
Sonny Rollins var häftigt att se, mest för att han är en levande legend. Överlag så var ljudet på den stora scenen (där Sonny spelade b.la) ganska kass vilket gjorde upplevelsen mindre njutbar.
Att få ha sett några ur originaluppsättningen från Miles Davis "Kind of Blue" spela klassikerna från skivan är ganska häftigt faktiskt.
Efter jazzdagarna fick jag en impuls av att åka ner till Hultsfred och se Meshuggah och Metallica på Sonisphere.
Det kändes ganska udda att behöva stå i bilkö i Hultsfred för att först komma hem till Målilla, har nog aldrig hänt mig innan. Dom jag ville se helst av allt var Meshuggah som spelade alldeles för tidigt, 15.45 på den "lilla scenen". Jag är ingen metaldiggare egentligen, men Meshuggah har alltid tilltalat mig, mycket pga av att dom själva inte har satt nån etikett på sig själva. Dom gör bra musik helt enkelt, kompromisslöst och ärligt. Och sånt skiner igenom så oerhört tydligt tycker jag. Bara den triumfen att göra bland den mest extrema musiken som finns just nu i världen och komma ifrån jantelagens sverige är stor!!
Och så Metallica. Ska erkänna att jag inte lyssnat in mig så fasansfullt mycket på dom. Har hört klassikerna, inte mer än så. Metallica är en institution, en maskin. Dom har en enorm fanbase, dröser med hits och en fantastisk liveshow. Men jag kände att nånting fattades (och det beror säkert på att jag inte är tillräckligt insatt i musiken). En stor del i det är Lars Ulrich oförmåga att hålla takten. Ja, det VAR så illa stundtals, och ja, jag ÄR yrkesskadad av att tänka på sånt. Det förstörde min upplevelse enormt mycket av att höra Lars sabba en fyrtakt på det sätt han gjorde det på. Min eloge går till dom andra i bandet som på något genialiskt sätt har lärt sig spela med honom och veta exakt när han börjar flippa ur.
Meshuggah fick 45min speltid, fanns ingen plats för extranummer heller. Dom spelade inte ens Future Breed Machine!!!!
Metallica fick över 2h, med långt extranummer och applådtack som varade i all oändlighet.
Världen är orättvis!!
Nån underbar människa filmade när Meshuggah spelade Bleed. Att dom lyckas spela denna inhumant svåra låt live är en bedrift som är ojämförbart med något annat.
Nu passar jag på att slappa så mycket som det går, det kommer bli en minst sagt hektisk period framöver med rep och spelningar. Har haft några skitroliga spelningar so far, b.la igår med Four Real i Mönsterås. Fantastiskt roligt!!
Nu väntar kaffe och Wii.
Bingsjö!
Nu sitter jag och lyssnar på Joni Mitchell och hennes fantastiska texter på spotify, hon lyckas verkligen rama in mycket på liten yta och ändå få det att låta naturligt.
I veckan var jag i Bingsjö med Nils-Petter och det var så fantastiskt roligt. Innan avresan var jag ärligt talat skitnervös (för fusiontrummisar kanske inte är så uppskattade på en folkmusikfestival tänkte jag) men det var bland det roligaste jag gjort på mycket länge. Om man gillar öppna och intensiva jam är Bingsjö the place to be helt enkelt, och vi höll på bra länge på nätterna och överallt på campingen hörde man något sällskap jamma vart man än gick.
Något av det finaste jag såg var när det var folkdans i ett tält där alla människor i alla åldrar samlades, och när man såg hur den svenska folkmusiktraditionen förs vidare till dom yngre generationerna blev man nästan lite tårögd.
Nästa sommar så vet jag var jag kommer befinna mig igen!!
I helgen hade vi återträff med gamla lumpengänget från AMK. Vi blev ett gäng som käkade, drack öl och pratade gamla minnen. Och även fast man inte träffat vissa på nästan 7 år så var det som att vi tog vid där vi slutade senast.
Nu har jag några riktigt roliga veckor framför mig som jag sett framemot länge. Nu på torsdag är det Sthml Jazz med Mike Stern och mitt favoritkomp Dave Weckl och Tom Kennedy. FAAAAN VA KUL DET SKA BLI!!! Som en pojke på julafton!!
Fortsatt glad sommar på er!
I veckan var jag i Bingsjö med Nils-Petter och det var så fantastiskt roligt. Innan avresan var jag ärligt talat skitnervös (för fusiontrummisar kanske inte är så uppskattade på en folkmusikfestival tänkte jag) men det var bland det roligaste jag gjort på mycket länge. Om man gillar öppna och intensiva jam är Bingsjö the place to be helt enkelt, och vi höll på bra länge på nätterna och överallt på campingen hörde man något sällskap jamma vart man än gick.
Något av det finaste jag såg var när det var folkdans i ett tält där alla människor i alla åldrar samlades, och när man såg hur den svenska folkmusiktraditionen förs vidare till dom yngre generationerna blev man nästan lite tårögd.
Nästa sommar så vet jag var jag kommer befinna mig igen!!
I helgen hade vi återträff med gamla lumpengänget från AMK. Vi blev ett gäng som käkade, drack öl och pratade gamla minnen. Och även fast man inte träffat vissa på nästan 7 år så var det som att vi tog vid där vi slutade senast.
Nu har jag några riktigt roliga veckor framför mig som jag sett framemot länge. Nu på torsdag är det Sthml Jazz med Mike Stern och mitt favoritkomp Dave Weckl och Tom Kennedy. FAAAAN VA KUL DET SKA BLI!!! Som en pojke på julafton!!
Fortsatt glad sommar på er!
