Poop i kvadrat!

Det är inte alltid lätt att inse saker om sitt eget spel. Att vissa saker kommer ta mycket lång tid att känna och uttrycka. Varje gång jag inser det här så känns det som att alla dessa år av övning har varit waste of time, även fast det självklart inte har varit det så känns det som om jag har blivit undanhållen nånting.
Men sedan drygt 2 år tillbaka har jag sakta men säkert börjat öva på dessa svagheter och jag märker en viss skillnad, framförallt när man jämför inspelningar på hur jag lät då och nu.
Men jag är inte ens halvvägs känns det som, kommer nog aldrig känna mig tillfreds med den biten. Men det är ju en process, en resa mot någonting och det är ju verkligen inte en tävling det handlar om.
Ju mer jag lär mig om mitt instrument och musik i allmänhet, desto mer undrar jag vad fan jag har gett mig in på!! Det är ju stundtals ren självtortyr och man måste nog vara lite masochistiskt lagd för att verkligen få ut någonting av det.

Detta är ju bara helt underbart!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0