Slammin with Mr. J

Jag och min kära kollega Robban har en liten tävling om vem som kan skrämmas på det mest innovativa sätt på jobbet. Vi har testat MÅNGA saker på varandra men jag måste tyvärr erkänna att jag känner mig besegrad efter gårdagens practical joke.

Som så många andra kvällar var jag och R kvar och övade då jag helt plötsligt hör någon banka frenetiskt på ett av fönstren. Alla fönster är täckta av gardiner så jag ser ingenting. Den första tanken som slog mig var att det var några ungar som bankade för att busa lite men när bankandet fortsatte bestämde jag mig för att ta en titt vem det kunde vara bakom gardinen. Då får jag syn på den lilla besatta flickan ur filmen "Exorcisten"!!!!! Robban hade printat ut en A3 bild av henne och klistrat fast på fönsterrutan och tänt en liten lampa under den, och sprungit ut och knackat på fönstret! Vilken normal människa som helst skulle hoppa till av det, och det gjorde jag kan jag säga! Fy va äckligt det va!!

När jag insåg att R hade lämnat stället ringde jag honom och gav honom cred för ett lyckat bus. Men det skulle inte sluta där!! Jag skulle hämta min tvätt i källaren (fortfarande på jobbet) och när jag öppnade luckan till torktumlaren möts jag av en bild av Dracula med stora vita huggtänder som han hade tejpat fast bakom luckan. Ska tilläggas att jag nu är helt själv på stället, nere i en källare och det är ingen som skulle höra mig skrika om jag gjorde det! Jag lovar er, SÅ rädd har jag inte blivit på länge!!

När jag då ringer honom igen för att återigen ge cred för ett fantastiskt bra bus säger han, strax innan han lägger på:

-"Och kom ihåg Jonathan, goda ting är i tre!!"

Kul att höra det innan man ska fara hem, precis vad man vill höra då!!

Jag skyndade mig hem och har ännu inte råkat ut för den tredje och sista pusselbiten i hans lömska plan...och hoppas inte jag behöver göra det heller.

Ungefär så här reagerade jag när jag öpnnade torktumlaren: