Bra trummisar del 1
Börjar denna följetong med en av mina största hjältar: Vinnie Colaiuta.
I mina ögon är han en av dom få levande trumgenier som finns på detta jordklot och som i princip kan hoppa in i vilken musikalisk situation som helst. Vad sägs om denna (väldigt nerkortade) lista med artister/grupper som han spelat med:
-Sting
-Chaka Kahn
-Frank Zappa
-Chick Corea
-Megadeath
-Allan Holdsworth
-Eros Ramazotti
Förutom att han har ett otroligt utvecklat hantverk på sitt instrument så är jag mest förbluffad över hans sätt att använda sin tekniska förmåga.
Jag får alltid känslan av att det han gör, oavsett hur tekniskt svårt det är, är något han verkligen menar. Han har ett uttryck som många trummisar aldrig kommer i närheten av och en musikalisk medvetenhet som vissa bara kan drömma om att förstå. Det är svårt att förklara såna här saker i text märkte jag, men här följer 2 YouTube klipp med honom i olika sammanhang.
Första klippet är med en grupp som heter "Karizma". Låten här är skriven av Vinnie själv och som ni kan höra i intervjun i början så är allt i 4/4 (eller fyr-takt för er lekmän) men han kapar vissa slag på olika ställen som får en att tro att låten byter taktart med jämna mellanrum. Idén är ju helt twistad men när man fattar hans syfte med det så kan man inte annat än bara garva åt det, han gör det så otroligt intressant och underhållande. Och sedan kan man ju också nämna hans lyhördhet, idérikedom, spontanitet, groove och anslag i detta klipp. Dom spelar för övrigt till ett backtrack som Vinnie knappt hör i början då han ständigt signalerar till ljudkillen att höja det i hans monitor, rolig detalj!
Han som spelar keyboards i detta klipp (David Garfield) satt i juryn i en trumtävling (jag vet, skitlöjlig grej) som jag var med i och vann när jag var i USA för några år sedan. Fick även chansen att jamma med honom på en spelning och det var en upplevelse må jag säga!
Andra klippet är när han spelar med Sting. Låten heter "Seven Days" och det är en sån där låt som alla trummisar försöker sig på och lära sig. Nånting som är komiskt är hur dom lyckas med att komma undan med att göra en 5/8 till en hit, som folk ändå kan stå och gunga till. I dagens enformiga popklichéer är detta en riktig frisk fläkt, även fast detta är mer än 10år gammalt!!
När jag träffade Vinnie efter en konsert i USA så stod det trummisar runt honom i en ring och kastade ut fråga på fråga såsom: Hur spelade du det trumfillet? Hur tänkte du när du spelade på "Seven Days"? osv..
Hans svar på allt var: "I just play"
Sicken kille!!
Detta klipp är en liveversion av låten men minst lika bra som den inspelade versionen.
Det jag inspireras mest av med Vinnie är hans attityd. Han skiter verkligen i vad folk tycker om hans spel, han spelar vad HAN tycker låter bra, inte vad han tror andra tycker låter bra. Iofs så är han på den nivån då han har råd att vara på det sättet, men jag tror att man ibland ska släppa alla tankar på att undra vad andra tycker om en själv hela tiden och bara vara sig själv. Just play, helt enkelt...
